Förkortningen VVS står för värme, ventalation och sanitet. Många kopplar VVS-yrket till personer som arbetar med att montera och installera vattensystemen i köket, badrummet eller tvättrummet. En person som arbetar med VVS har en ganska bred kompetens och yrket innebär mer än att bara installera värme- och vattensystem.
VVS i sig brukar omfatta de stora system som handlar om vattenförsörjning och avloppen i fastigheten. Fokus brukar ligga på inomhusklimatet och det är främst energiförsörjningen i fastigheten som inkluderas i VVS benämningen. Förkortningen är väldigt bred och man brukar även inkludera ventilationssystemet och exempelvis brandsystem.
Tekniker för uppvärmning och ventilaton har funnits länge och blivit en egen avgränsad bransch. Det var främst i samband med industrialismen som branschen växte till sig och områdena inom VVS blev tydligare. Själva samlningsnamnet brukar man säga myntades runt 1930 och det var sedan i mitten på 1900-talet som hela branschen fick beteckningen VVS.
Innan förkortningen växte sig stor i folkmun brukade VVS-arbetare kallas för rörläggare eller rörmokare. Numera går de yrkespersonerna under samlingsnamnet och de brukar även ha en bredare kompetens än enbart rörläggning. En VVS-arbetare eller VVS-montör som är en lite finare benämning arbetar inte bara med nyinstallationer av system utan utför äen service på befintliga system. VVS-montörer kan arbeta på lite olika sätt, det är vanligt att man har VVS-montörer på plats på stora byggarbetsplatser, men det är även vanligt att montöre arbetar hemma hos människor och kommer hem till dem och utför arbete. Lönen för en VVS-arbetare är ungefär 23000kr i månaden, men det kan variera väldigt mycket från företag till företag samt i vilken stad man arbetar. Lönen stiger något i samband med att man blir äldre och mer erfaren inom yrket.
För att utbilda sig inom VVS är det vanligt att man går en treårig utbildning på gymnasiet där man får lära sig om installation, service, reparationer och underhåll av värmesystem och rörläggning. Men den mesta erfaranheten får en VVS-montör genom att göra sina lärlingstimmar. Lärlingstimmar betyder att man arbetar som VVS-montör efter gymnasietide. För at få lov att kalla sig en fullärd montör krävs det att man har arbetat 3400 timmar inom branchen. Sedan gör man ett gesällprov, det är först när man har klarat provet som man får sin yrkesexamen. För vuxna personer som vill skola om sig till VVS-montör finns det en hel del vuxenutbildningar och KY-utbildningar inom värme, ventilation och sanitet. Många av utbildningarna är vidareutbildningar för folk som redan kan en del om yrket, men det finns även utbildningar på komvux som är för personer utan erfarenhet. Fördelen med att istället läsa en KY-utbildning är att en tredjedel av utbildningen är verksamhets förlagd praktik. Det vill säga att du är ute hos ett företag och arbetar. Bland studenter på KY-utbildningarna brukar denna perioden kallas för LIA som står för lärande i arbete.
Idag är mycket av arbetet inom VVS väldigt tekniskt och datorstyrt. Många värme- och vattensystem har en tillkopplad dator som visar problem och andra viktiga saker som sker i systemet. Därför är det idag viktigt att man som VVS-arbetare även är teknisk kunnig och har förmågan att läsa av datorer och olika felmeddelanden som kan uppstå.