Det finns en särskild sorts tillfredsställelse i att laga något själv. En dörr som slutar gnissla, en lampa som sitter rakt eller en låda som glider som ny. Att kunna fixa småsaker hemma sparar pengar och tid, och det gör att saker räcker längre. Den här guiden samlar grunderna: vilka verktyg du behöver, vilka jobb du kan göra själv, hur du sköter underhållet och, lika viktigt, när du ska låta någon annan ta över.
Ett förhållningssätt: laga först
När något går sönder är det lätt att tänka att det är dags att köpa nytt. Men mycket går att laga, ofta på kort tid och med enkla medel. Att laga i stället för att köpa nytt är ett av de mest konkreta sätten att leva mer hållbart, och det gör ofta skillnad i plånboken. Börja med att fråga dig: vad är det egentligen som är fel? Ofta är det en lös skruv, en sliten packning eller lite smuts på fel ställe.
Om du inte kan laga det själv finns det ofta någon som kan. Skomakare, skräddare, cykelverkstäder och reparationsservice för elektronik finns på många orter. Många bibliotek och föreningar ordnar också reparationsträffar där du får hjälp att laga dina saker.
Verktygen du behöver
Du behöver ingen full verkstad. Ett dussin genomtänkta verktyg räcker för de flesta jobb i ett vanligt hem. Den viktigaste investeringen är en bra skruvdragare med batteri och en bitssats. Lägg till skruvmejslar, hammare, tänger, måttband, vattenpass och en sorteringslåda med skruvar och pluggar, så klarar du det mesta. Jag har gått igenom verktygslådan för hemmet i detalj, med tips om vad du kan vänta med att köpa.
Säkerhet först
- Använd skyddsglasögon när du borrar, sågar eller slipar.
- Stäng av strömmen innan du byter en armatur, om det är ett arbete du får göra själv.
- Kontrollera var elledningar och rör går innan du borrar i väggen.
- Läs tillverkarens anvisning för verktyg och kemiska produkter.
Småjobb du kan göra själv
Många av de fel som irriterar mest i vardagen tar under en kvart att fixa. Det gäller till exempel:
- Dörrar och gångjärn som gnisslar.
- Handtag och knoppar som har lossnat.
- Avlopp i tvättställ som rinner långsamt på grund av hår och tvålrester.
- Silikonfogar som har mörknat eller släppt.
- Tavlor och hyllor som hänger snett.
- Lådor och dörrar som kärvar.
Jag har skrivit steg för steg om sex småfel du kan fixa själv på en kvart. Ett gott råd är att samla småfelen på en lista och ta några åt gången, i stället för att leva med dem i månader.
Textilier och kläder
Att laga kläder är en underskattad färdighet. Att sy i en knapp, laga en sprättad söm eller stoppa ett hål i en strumpa tar några minuter när du väl har kommit igång. Ett enkelt sykit med nålar, tråd i några färger, en sax och säkerhetsnålar räcker långt. För större lagningar, som att byta blixtlås eller korta byxor, kan en skräddare ofta hjälpa till.
Underhåll: det som förebygger
Det bästa sättet att slippa reparationer är att sköta om det du har. Ett enkelt underhållsschema hjälper dig att komma ihåg det som bara behöver göras någon gång per år:
- Varje månad: rengör vattenlås och silar i kök och badrum, torka av kylskåpets tätningslister.
- Varje kvartal: rengör fläktens fettfilter, kontrollera att golvbrunnen är ren.
- Varje år: testa brandvarnarna och byt batterier vid behov, kontrollera brandsläckare och brandfilt, gå igenom fogar i våtrummet, rengör ventiler.
- Inför vintern: kontrollera tätningslister på fönster och dörrar, stäng av och töm utvändiga vattenkranar om de inte är frostsäkra.
Hur ofta saker behöver göras varierar mellan hem och mellan produkter. Följ alltid tillverkarens anvisningar för vitvaror och installationer. Räddningstjänsten i din kommun har information om brandvarnare och brandskydd hemma.
Gör ett underhållskort
- Skriv upp årets underhållsjobb på ett kort eller i kalendern.
- Lägg in påminnelser för brandvarnare och filter.
- Spara manualer och kvitton för vitvaror i en pärm eller digitalt.
- Anteckna när något senast gjordes.
Lär dig mer, ett jobb i taget
Ingen kan allt från början. Det bästa sättet att lära sig är att ta ett litet jobb i taget och läsa på innan. Många tillverkare har instruktioner och reservdelslistor på sina webbplatser, och det finns gott om instruktionsfilmer för vanliga reparationer. Börja med något där det inte gör så mycket om det går fel, som en låda eller ett handtag, och gå sedan vidare. Spara gärna reservdelar som följer med möbler och vitvaror i en märkt påse, så hittar du dem när de behövs.
Om du anlitar någon för ett jobb, passa på att fråga hur det går till. Många hantverkare berättar gärna vad de gör, och nästa gång kanske du kan göra en del av jobbet själv.
Där går gränsen: när du ska anlita någon
En del jobb ska du inte göra själv, hur duktig du än är. Det gäller framför allt:
- Elinstallationer. De flesta elarbeten i fast installation får bara utföras av ett registrerat elinstallationsföretag. Elsäkerhetsverket (öppnas i nytt fönster) har information om vad du får göra själv.
- Vatten och avlopp. Ingrepp i vattenledningar och avlopp kan orsaka vattenskador som är dyra och svåra att upptäcka.
- Våtrum. Tätskikt i badrum ska göras rätt. Fel kan leda till fuktskador, och försäkringen kan påverkas.
- Bärande konstruktioner, gas och eldstäder. Här gäller särskilda regler, och kommunen eller sotaren är rätt kontakt.
Bor du i hyresrätt eller bostadsrätt, kolla också vad som är ditt ansvar och vad hyresvärden eller föreningen ansvarar för. Det står oftast i hyresavtalet eller föreningens stadgar. Och läs igenom villkoren i din hemförsäkring, så att du vet vad som gäller om något skulle gå fel.
Läs vidare
Den här guiden ger överblicken. I artiklarna nedan finns de konkreta stegen och checklistorna.
